IN ENGLISH VERK BLOGG AKTUELLT BIOGRAFI UTSTÄLLNING BETRAKTELSER KONTAKT LÄNKAR SKIVOR PRESS		TONSÄTTAREN BETRAKTAR VÄRLDEN Betraktelse april Tiden går igen Jag vandrar i en annan historia och förflyttar mig i tiden. Minnens skolavslutningar klingar med psalmversers sommarfägring. Den gamla staden står inför ett lustfyllt firande och jag viker mig inför nya framställningar. Folkmassor rör sig i celebrerande riktning. Historiska sanningar uppstår på gator och torg och den moderna människan raglar omkring i ett nutida rus. I svanevit flytetyg far vi till ett gammalt nöjesfält. Med roterande rörelser lyfter vi våra tunga väsen. Vi störta ned i egna, fria fall och går sjuhundrafemtio steg in till den gamla staden. En gammal traversflöjt ljuder i en dansmuseial verklighet. Den historiska återgivningen påminner om en gammal konstruktion. Flöjtistens anakronistiska tonbildning formar en tidig Telemans uppsåt, i vår tid. Violinistens exakta intonation smeker ömt skvalmusikens vana öron. I en tvåstämmig kanon skuggar han den gamla flöjten, vänder i parallelltonarten, för att sedan vända tillbaka till huvudtemat. Violinens vackra kropp glänser i japanska kostymers orientaliska miljö och Bach klingar imiterat i tematiskt landskap. Flöjtens gamla historia berättar en solistisk fantasi och jag klingar i sjuhundrafemtio toners kontrapunktiska värld. I en nutida lösning möter vi temat av en storstad. En uppdelad orkester förenar tider i en mångfaldig, musikalisk beskrivning. Den åldrade jazzsångaren återupprättar sin förfinade framställning i trubadurens sköra komposition. En gång sjöng han duett med sångerskan som sjungit med Bill Evans. En mager sångerska uppenbarar sig i en gammal schlager. Hennes osäkra teknik styr dynamiken och orkestern klingar i ett gränsöverskridande. En gammal operasångerska uppenbarar sig i divan historiska roll. Hon sjunger om huvudstadens upprepande. Vi häpnar över hennes skådespel och sjuhundrafemtio betraktare väntar på kvällens hemliga gäst. Ett förlustande folkhav rör sig i en restaurangfylld kungspark. Vita standardtält skyddar regntunga individer och påträngande näringsidkare bjuder ut sina lättlagade rätter. Regnbågens skarpa färger belyser den historiska färden. Mörka moln ackompanjerar en vildsint ström och vi tar skydd mot skyarnas fall. Bullrande ungdomsmusik hörs från alla väderstreck. Fåglarnas sång har drunknat i stadens alla vatten. I almarnas berömda, centrala park förflyttar sig ett besökande folk. Sjuhundrafemtio tankar rör sig om en stundande musikdramtisk föreställning som just ska till att börja, alldeles runt hörnet. Den gamla operan berättar en annan historia. I storslagen fysionomi behärskar byggnaden den öppna platsen. Ett firande fyrverkeri hörs i fjärran och tre trumslagarpojkar slår in operasångarnas moderna tolkning. Tio dragspelare utövar en originell instrumentation. Dansare rör sig på ett uppbyggt ställningsverk och cirkusartister cirkulerar i luften. Operans utstuderade divor förenas i dagens rockinspirerad miljö och vi längtar efter ursprunget. Moderna decenniers folklighet klingar nu från vibrerande, skolade röster. Vi känner inte igen utspelet och tre trumslagarpojkar slår in sjuhundrafemtio rytmiska figurer. Jag vandrar på nutida gator i en annan historia och tiden rör sig för varje sekund. Från operans exklusiva värld förflyttar vi oss in i nutidens intryck. Firande betraktare söker sig till stadens påminnande förlustelser och Gamla Stan visar upp sin historiska fasad. Kåkbrinkens mörka attityd klingar i en gammal tonsättares boning. Järntorgets inbundna ordning påminner oss om den gamla lutspelarens centrala plats. Söders höjder möter söders invånare. Det svanevita flytetyget svänger långsamt in mot kaj och hundratals uppfyllda förlustare stiger i land. Med tunga rörelser lyfter vi våra väsen. I historiska tankar flyttar vi oss sjuhundrafemtio år i tiden och vi lever för varje sekund. Hammerth