IN ENGLISH VERK BLOGG AKTUELLT BIOGRAFI UTSTÄLLNING BETRAKTELSER KONTAKT LÄNKAR SKIVOR PRESS		TONSÄTTAREN BETRAKTAR VÄRLDEN Betraktelse december Sagor i förbifarten Kapitel 8 Jularnas julafton Här är Målarkludden. Han har just stökat undan det sista julstöket och lägger nu ett avslutande penseldrag på årets tomtetavla. Komposten står i köket och kokar knäck. Han är skeptisk. Han visslar på en alldeles färsk julkomposition, i dubbla kontrapunktsbindningar, som han ska framföra på Konrads julaftonsfest senare på dagen. Komposten begriper sig inte på julfester, men han håller masken - tomtemasken. Målarkludden har slagit in julklappar hela morgonen och han har skrivit fina julrim, som Komposten tonsatt. Nu luktar det knäck i hela Målarkluddens ateljé. Tomtarna har redan börjat att tassa på taken. Snön faller långsamt. Det är julafton. Målarkludden har köpt en tonsättarmaskin till Komposten i julklapp; en sådan där maskin som hittar på alla toner som Komposten tänker. Komposten har tillverkat ett nytt målarskrin till Målarkludden; ett sådant där målarskrin som alla målarprylar ryms i. Alltså, idag är det julafton och Målarkluddens ateljé är julpyntad. För första gången ska de båda vännerna fira jul hos sin rike vän Konrad, han med alla Royce Rolls och som bor i slott. För första gången ska också Konrad få träffa Erland Frejdvall, deras arme vän, som bor borta i parken. Erland har aldrig firat jul, men nu ska det bli ändring på det. Kompostens mamma säger: att på julen ska man tänka på dem i nöd. Men Målarkludden och Komposten har nog inte förstått vad nöd innebär. Men att Erland inget har, det vet de. Målarkludden och Komposten har jullov. Inga målartavlor och kompositioner så långt hörselsynen förmår, förutom julnoter och tomtebilder. Målarkludden rör ihop julglöggen. Receptet har han fått ifrån Konrads fina vän friherre Gyllenskalp och nu nästan gungar man av de starka ångorna. Komposten packar tomtesäcken full. Han klämmer försiktigt på julklapparna och undrar när tomten kommer i år. Erland, som oftast sover på en parkbänk i parken, har aldrig träffat tomten. Målarkludden packar hela röda skåpbilen full med julklappar, tomtemask och luva. Här står de, samhällets julpyntade kulturarbetare och snart ska hela världen frossa i tomtarnas jul. Erland Freidvall vankar fram och tillbaka. Det är julaftons morgon. Han är nyss uppstigen. Det är kallt, minus sjutton grader. Igår var Erland på pantbanken och stampade en av Målarkluddens jultavlor. Det blev två julklappar för pengarna, en till Komposten och en till Målarkludden. Erland ska idag åka till andra sidan världen, till överklassen i norra lyxförstaden. Komposten och Målarkludden ska hämta honom klockan två och han ska återigen få åka i röda skåpbilen. Erland förstår sig inte på bilar, men han håller masken - daggmasken. På vintern bor Erland i skyddsrummet, bakom soptippen i parkens västra hörn. Ibland sover Erland på Målarkluddens soffa, där han tinar upp långsamt och blir till slut riktigt rörlig. Sedan brukar han låna några av Målarkluddens tavlor, som han pantar på pantbanken. Då får han pengar, som han genast slarvar bort. Så där håller han på, år ut och år in. Komposten brukar säga till Erland att han måste ta sig ett riktigt jobb. Men Erland vet inte vad det innebär att arbeta. Men pantsätta tavlor, det kan Erland. Julaftons morgon är fuktig och kall. Snöfallet tilltar i yran. Snart kommer Målarkludden och Komposten och hämtar Erland. Konrad väntar i sitt slott bland tomtar och julgröt och Erland ska göra sin första klassresa. Här är Komposten. Han har just stökat undan pepparkaksdegen och repeterar nu tomtarnas tomtevisa, som han har tonsatt i twiststil. Målarkludden lyssnar skeptiskt till twistvarianten och undrar om det är en tolvtonsserie som Komposten sjunger. Komposten kan egentligen inte skriva tomtelåtar i twiststil, men han håller masken - tomtemasken. Målarkludden rapar julmust och pepparkaksdeg och sätter just knäcken i halsen, medan han letar efter luften. Målarkluddens ateljé är full av julstök. Tomten kom redan tidigt på morgonen och la små paket i stora strumpor. Komposten och Målarkludden blev jätteglada över julklapparna och kom helt enkelt inte ihåg att de själva hade lagt dit paketen kvällen före. Snöfallet tilltar. Det är snart dags för grötlunch. Målarkludden har stickat en varm tröja till Erland; en sådan tröja som ska skydda mot all julkyla. Komposten har komponerat en helaftonsopera, som han ska överlämna till Konrad i julklapp; en sådan opera där alla sjunger i munnen på varandra och där slutet är ovanligt tragiskt. Konrad går alltid på kungliga operan; där han lever ett teatralt liv, långt ifrån slott och gula Royce Rolls. Komposten och Målarkludden undrar hur mötet mellan Erland och Konrad ska bli. De ler lite finurligt mot varandra. Målarkluddens mamma säger att Konrad och Erland tillhör olika samhällsklasser. Men Komposten och Målarkludden förstår inte vad det betyder. Men lika är de inte, Erland och Konrad, det vet de. Nu sjunger Komposten på en gammal julvisa; om att tända tusen juleljus, när juldagsmorgon glimmar. Då blir Målarkludden rörd. Han målar en liten tomte, med tusen juleljus, på köksdörren. Nu är Målarkludden färdig med julglöggen. De provsmakar den heta drycken och blir alldeles yra i skallen. Nog ska väl Konrad bli nöjd med glögg och gröt, trots sina dyra vanor. Röda skåpbilen står och fryser utanför huset. Målarkludden skrapar de isfrasade bilrutorna, medan Komposten klämmer på hårda paket. Nu ska de snart hämta Erland, som väntar i parken; en tålmodig Erland, som väntar på sin första jul. Komposten och Målarkludden sätter sig i den nystartade skåpbilen, där tomtesäckarna trycker på med sin nyfikenhet. Här sitter de, julens fredsduvor, på väg till Erland och snart ska de alla frossa i tomtarnas jul. Konrad Håkansson går mellan ugnen och doppet i grytan. Det är en traditionell julafton på slottet Konradsborg. Konrads fru, fru Håkansson var uppe redan i ottan och kokade gröt. Värmen från öppna spisen sprider rik julstämning. Skinkan kokar på spisen och en frestande Jansson puttrar i varmluftsugnen. Igår handlade paret Håkansson alla julklappar på Nordiska Kompaniet och kreditkorten var rikt utrustade. Det blev julklappar till släkt, vänner och till en som heter Erland. Erland tillhör kretsen Komposten och Målarkludden. Han kommer visst från underklassen och ska nu deltaga i Konradsborgs traditionella julfest. Konrad Håkansson och hans fru förstår sig inte på underklassen, men de håller masken - teatermasken. Nu provsmakar Konrad Håkansson julskinkan och sköljer ner vörtbrödet med en besk snaps, en hemmagjord snaps. Efter julafton reser Konrad som vanligt till huset i Spanien, Costa de sol, vid havets medelpunkt. I år har han bjudit med Komposten och Målarkludden för konsultation. Den nya poolen ska färdigställas. Fru Håkansson dukar nu upp det vackra julbordet, med juldekorationen i mitten. Konrad röker julcigarr och klär sig i sidenkostym. Komposten och Målarkludden vet inte vad en riktig jul innebär, enligt Konrad, men nu ska de få uppleva en jul de aldrig skådat. Konrad är nöjd. Hans hustru är nöjd. Snart kommer släkten, Komposten och Målarkludden, med Erland i släptåg och Konrad ser trots allt lite skeptisk ut. Röda skåpbilen kommer uppfarande för slottsinfarten. Hela Håkanssons släkt väntar vid pelargången när Målarkludden rattar upp skåpbilen framför slottsporten. Den förnäma familjen ler konstnärligt åt det charmiga fordonet. De tre bilburna kamraterna stiger ur röda skåpbilen och alla hälsar på alla, säger god jul och Erland är redan alldeles förvirrad. Målarkludden begriper sig inte på artighetsfraser, men han håller masken - tomtemasken. Komposten sjunger in julen i nykomponerad dubbelfuga och hela församlingen försöker förstå det introverta tonspråket. Nu luktar det jul. De stiger alla in i den stora slottssalen, som är dukad till fest - julfest. Små tomtenissar serverar julrusliga drycker till gästerna. Konstgjord snö faller ner över julgranen. Det är julafton. Konrad håller tal om julens frid och vänners sammankomst; en sammankomst Erland aldrig skådat tidigare och han tror att han är i himlen. Det stora julbordet bjuder in. Alla har fått speciella platser. Nu sjunger de församlade "Hej tomtegubbar slår i glasen..." och det sups i värsta julrus. Silltallriken avslutas i ett huj i en andra skål "Helan går..." Nu kommer skinkan, syltan och Jansson med den tredje skålen. Så håller de på. Äter och super. Sedan äter de mer och sedan sups det igen. "Helan går"... och nu kan knappt Erland gå längre. SKÅÅL! Erland har inget bordskick. Han instrueras av fru Håkansson, om hur det ska ätas och drickas. Kompostens mamma säger, att det är viktigt att kunna vett och etikett om man ska tillhöra överklassen. Men Målarkludden och Komposten förstår sig inte på sådana överklasslater. Men fjantiga ser de ut i sina gester, det tycker de. Nu går Konrads svåger, överste Liljekrona iväg för att köpa tidningen och sedan kommer tomten. Erland blir så skrämd att han sätter konjaken i halsen. Aldrig har han sett en sådan utslagen figur förut; gammal, butter, dålig hållning och full är han visst också. Tomten, som i det närmaste är blind, slänger tomtesäckar framför sig och frågar om överklassen varit snälla i år. JA!, skriker alla och sliter tag i julklapparna, som de själva har köpt på Nordiska Kompaniet. Erland får många julklappar. Dyra julklappar, som han kan stampa på pantbanken på måndag. Komposten klämmer på ett hårt paket. Han skriker högt när han upptäcker tonsättarmaskinen. Nu sjunger Komposten julens julvisa och de sjunger alla med, medan komposten komposterar toner på tonsättarmaskinen. Målarkludden synar sitt målarskrin. Kvällen lägger sig över slottet och en välsignad jul. Här sitter de, Erland i sin himmel, Konrad på sin piedestal, släkt vänner, Målarkludd, Kompost och alla frossar de i tomtarnas generösa jul. Hammerth