Denna händelse utspelar sig på morgonen. Klockan är knappt halv tio. Vi sitter på balkongen, i västerort och solen har knappt vaknat. Kaffe och smörgås, samtal om en stundande semester. Det är då han dyker upp, han i den lyxiga bilen. Efter honom kommer det en man, sittande på en gräsklippningsmaskin. Han ser skeptisk ut. Nu utspelar sig en dialog med stora gester, som ingen i området kan undvika att höra. ”Det där klipper du på en minut, inga problem”. Tydligen är det ägaren till hyreshuset som talar, som nu fiskat upp en gräsklippare vid något grannhus. Mannen på gräsklipparen skakar på huvudet, medan husägaren pratar på och ger ivriga instruktioner. Till sist går gräsklipparen motvilligt med på att klippa husägarens gräsmatta. Arbetet tar inte en minut, snarare fem minuter och yrkesskickligt kapas varje millimeter av gräsmattan, under det att husägaren, han med lyxbilen, går i cirklar och pekar på gräsgränser till grannhusen. Efter arbetet möts husägaren och trädgårdsarbetaren på trottoaren igen. För arbetet erbjuds nu gräsklipparen 5 euro. ”Det är det enda jag har”! skriker nästan husägaren, som givetvis aldrig själv skulle drömma om att klippa gräset. Han med gräsklipparen ser snopen ut, säger något som vi inte hör. Däremot hör vi husägarens svar: ”Du, jag ringer dig”! Sedan sätter han sig i lyxbilen, rivstartar och känner sig nog nöjd med att nästan fått en gratis gräsklippning. Snålhet föder rikedom.

Johan